Personlig utveckling och medial vägledning
(Navigera via menyn i de tre strecken högst upp)
Denna webbplats är för dig som är intresserad av personlig utveckling, vardagspsykologi, vardagsfilosofi, icke-religiös andlighet och medial vägledning. Här kan du läsa om människans djup och höjd, boka medial vägledning på distans liksom online-kurser med fokus på din personliga utveckling.
/Eva-Lena Bjarneborg
Häromdagen gav jag medial vägledning via mejl. Jag beskrev hur jag upplevde personens senaste historia och vad den gillar att göra, hur den upplever jobbet och folk runtomkring, vad den har för drömmar om framtida projekt och så vidare.
Sedan kom jag till själva huvudfrågan, nämligen hur hen skulle trivas med att jobba för ett annat företag, vi kan kalla det XX. Då blev det totalt blankt i huvudet. Bara ett vitt moln. Mycket underligt, tyckte jag. När jag fokuserat på andra saker en stund gjorde jag ett nytt försök, men fick samma resultat.
Jag fick helt enkelt skriva ner det jag fått till mig i övrigt och be om ursäkt för att det bara blivit blankt när det gällde huvudfrågan. Jag skrev att hen kanske kunde fråga om några specifika detaljer istället. Eller insåg hen vad den här ”tomheten” kunde bero på?
Här är ett utdrag från svaret jag fick, som gjorde mig lite full i skratt:
”Bra läsning tycker den stämmer väldigt väl. Kul att du inte fick något om XX, eftersom jag har kommit fram till att jag inte ska söka jobb hos dom. Samt att de precis ansökt om rekonstruktion.”
Nu finns ett tredje exempel på hur en medial vägledning via mail kan se ut, inklusive respons från mottagaren. Klicka här för att läsa.
Du kan ställa frågor om din personliga utveckling, relationer, ett beslut, en jobbig situation etc. men det är du som ska fatta beslut. Det är alltså skillnad på vägledning och spådomar. Om du får en spådom blir du kanske samtidigt bestulen på vad det inneburit för dig att kunna fatta ett beslut. Hur skulle det ha påverkat din utveckling och vad hade det gett dig för möjligheter längre fram i livet, efter att ha vuxit av ett sådant beslut?
Lördagen den 1 oktober 2022 blir det workshop för en liten grupp deltagare på Bomgatan i Göteborg.
Du väljer själv tema för personlig utveckling och får skrivövningar samt medial vägledning kring det, eller jobbar med ett tema som vägledningen visar kan få stor betydelse för dig. Vad väntar runt hörnet?
Klicka här för att läsa mer och anmäla dig. Välkommen!
Det är en riktigt skön känsla när min roman ”Nästan en familj” träffar rätt hos en läsare. Detta omdöme fick jag senast:
Jag sträckläste denna roman och det händer inte jätteofta. Den fängslade mig verkligen. Författaren beskriver de olika karaktärerna i boken på ett sådant sätt att man blir genuint intresserad av dem och varför de är som de är. Tycker även att hon briljant skildrar hur olika händelser i livet påverkar oss på olika plan. Tycker mycket om de andliga inslagen och tanken om att allt har en mening. Rekommenderas varmt!
Klicka här för att se vad fler läsare tycker om romanen ”Nästan en familj” (sidan öppnas i egen flik).
Jag ser det så här:
Religion för gemene man innebär ofta att, via mentala tankar och känslor, tro och hoppas på en högre makt som är frånskild den egna existensen.
Andlighet är att själv delta i ett högre vetande eller kommunicera med hänsyn till det högsta bästa, med hjälp av intuition eller högre sinnen.
Andlighet för mig är ett tillstånd där det finns ett vidare seende, ett högre perspektiv och en medvetenhet om att kroppen är ett begränsat, om än fantastiskt, fysiskt redskap för praktiska göromål och skolor. För mig hör religion till det fysiska.
Vad tänker du? Det kan vara intressant att reflektera kring detta. ☺️
Ibland är det svårt att veta vad man borde fokusera på för att något ska gå så smidigt som möjligt.
Det kan vara givande och intressant att få vägledning som hjälper en att komma vidare.
Testa ett månadsbudskap för endast 300 kronor! Du förbinder dig inte till något och det är ingen prenumeration.
Särskilt om sådant man knappt vet något om och bara har hört/sett andra diskutera. Det kan kännas obehagligt att lämna det öppet, vad det nu kan vara, man vill helst bestämma sig genast.
Kan det verkligen vara möjligt? Och är det bra eller dåligt, om det är sant? Folk har nog gått på en pinsam bluff. Korkade människor! Någon pratar om forskningsresultat och många har personliga bevis, men trollen hånskrattar. Flera skräms av bara tanken.
Sanningen är ju som den är, någonstans där ute, vad man än tycker och tänker. Och det kan vara skrämmande.
Bäst att ta det säkra före det osäkra. Att skapa sig en egen bild av verkligheten, en sanningens karta att plocka fram vid behov och kanske skrämma andra med. Det känns tryggt att ”veta” och att kunna skydda andra från att bli lurade; man slipper ovisshet och behöver inte undra, tvivla eller tänka på möjligheter och faror bortom den egna föreställningsförmågan.
De som ännu vacklar och är svaga för nya vetenskaper, kunskaper och tekniker behöver stöd. De är väldigt lättlurade.
Så skönt att själv inte vara lurad.
Det kan leda till depression och ångest, att inte lämna en sådan situation. Och den som blir deprimerad kommer ännu längre från läget att kunna tända gnistan till motivation och förändring.
Det är en bra början att flytta fokus från det aktuella ”lidandet” till en visshet om att det finns andra möjligheter. Att göra detta kan tända en nedsläckt nyfikenhet och upptäckarlust. Med detta följer snart motivation till förändring.
Det finns fyrtioåringar som påstår sig vara för gamla för att byta jobb, men det handlar om rädsla och bekvämlighet. ”Det är för sent, jag är för gammal” är en vanlig undanflykt. När de sedan tänker tillbaka blir det tydligt att åldern inte alls haft någon sådan betydelse.
Jag undrar om uppfattningen om den egna åldern påverkar vissa kollegor att tänka likadant om medelålders och äldre…?
Den som öppnar sig för nya möjligheter får ofta intressantare uppgifter, lär sig nya saker, trivs bättre med arbetslivet och har större chans att leva ut sin passion.
Sedan har vi förstås den ekonomiska biten; om det krävs omskolning för att uppfylla drömmen om ett nytt jobb kan det vara problematiskt. Det bästa är nog då att sikta på ett delmål. Längre fram kan det öppnas nya möjligheter.
Ibland måste man släppa något helt och hållet, tänka att allt kan vara möjligt, för att se det på ett annat sätt.
Vad kunde du inte tro om din framtid för fem, tio eller femton år sedan?
Vad kan vänta dig framöver? Kanske nästan vad som helst?
Skriv gärna ner en lista på vad du hoppas ska hända i framtiden. Hur många vägar tror du kan leda till var och en av dessa punkter?
